Johdan

Vetenskapsradion lyfter idag att man inte vet vart det radioaktiva material som Studsvik producerar tar vägen. För mig, och oss som är engagerade i Studviksfrågan är det ingen nyhet. Studsvik importerar radioaktivt material, späder ut det med annan metall och säljer det vidare. Till vem får vi inte veta.

Studsviks verksamhet har många frågetecken kring sig. Förrförra året fick bolaget stark kritik från strålsäkerhetsmyndigheten för att man inte hade koll på sina utsläpp. Studsvik är de facto den största källan till radioaktiva utsläpp i Östersjön.

Att branschen känner ett behov av att syssla med hemlighetsmakeri är ytterligare en anledning att ifrågasätta verksamheten på Studsvik.

Läs annat jag skrivit om: kärnkraft, Radioaktivt, Studsvik, Vetenskapsradion
Läs vad andra skriver om: kärnkraft, Radioaktivt, Studsvik, Vetenskapsradion

2 kommentarer

Vi lever i en energiberoende värld. Som dessutom producerar elen på ett självdestruktivt sätt.

Idag består hälften av  Sveriges elproduktion av kärnkraft. Det råder ingen tvekan om att kärnkraften inte är förnyelsebar. Den är dessutom dyr, farlig och onödig.

Dyr är den för att om den var tvungen att vara försäkrad skulle inget försäkringsbolag vilja göra det. Idag finns det en atomansvarighetslag som begränsar kärnkraftsindustrins ansvar i händelse av en olycka. Skulle inte den finnas skulle det vara högst olönsamt att driva ett kärnkraftverk.

Farlig är den för att det tveklöst producerar farligt avfall. Det var enormt oansvarigt att på 50-talet sätta igång en verksamhet som man visste producerade farligt avfall utan att ha löst slutförvaret.

Ofta får man höra från motdebattörer att ”Kärnkraften är sååå säker. Det är fyrdubbla säkerhetssystem överallt!”. Men jag vill inte vara beroende av en energikälla som är så farlig att den kräver fyrdubbla säkerhetssystem.

Onödig är kärnkraften för att den helt enkelt är avvecklingsbar. Energimyndigheten räknar med att vi går mot en period med elöverskott och därmed ett ypperligt tillfälle att göra oss av med denna dyra och farliga energikälla.

En vanlig åsikt är att man vill avveckla kärnkraften när det finns alternativa energikällor. Då tycker jag att man har fastnat lite i ena änden av ledningen. Vi har enorma vinster att göra, både på miljön och i reda pengar, genom att energieffektivisera.

Och att lösa klimatkrisen genom att bygga ut kärnkraften är som att bota pest med kolera.

Det här är en av mina hjärtefrågor och jag blir lätt väldigt engagerad. Jag har nog skrivit åtminstone en liten pocket om vad jag tycker om kärnkraft här på bloggen.

Läs annat jag skrivit om: Energi, kärnkraft, Klimat, Miljö, Politik
Läs vad andra skriver om: Energi, kärnkraft, Klimat, Miljö, Politik

1 kommentar

Den allmänna reaktionen efter de rödgrönas energiöverenskommelse verkar vara ”Ursäkta, vad sa ni?”. Det råder stor förvirring om vad överenskommelsen egentligen innebar.

Är det vara rester kvar av miljöpartiets kärnkraftsmotstånd eller har de rödgröna slagit in på avvecklingens väg? Birger tolkar det på ett sätt näringslivet på ett annat. Miljöaktuellt beskriver förvirringen. Och det är inte första gången vi rödgröna ger luddiga besked.

I det här specifika fallet med energiöverenskommelsen hade det varit bra om det hade redovisats hur en rödgrön regering hade hanterat förbudet mot att bygga ny kärnkraft. Hade man satt ner foten och tydligt sagt att man vill ha det kvar hade det ritat en tydlig skiljelinje mellan dagens två regeringsalternativ.

I överenskommelsen sägs det att man varje mandatperiod skulle utvärdera om man skulle kunna stänga något kraftverk. Varför inte i samma andetag säga vad hur en sådan utvärdering skulle falla ut om man satt i regering idag?

Att utspelet tolkats så olika av olika personer är ett tecken på att man inte varit tillräckligt tydlig med vad man vill.

Den största bristen med det rödgröna samarbetet hittills har varit den externa kommunikationen. Man får inte direkt uppfattningen av att det är ett trimmat pr-maskineri som gör genidrag efter genidrag som får de rödgröna att framstå som samkörda, trygga och regeringsdugliga. Vi har mycket kvar att jobba på på den fronten.

Jag tror vi har mycket att vinna på att sluta ludda och börja bete oss som en regering.

–

Läs även andra bloggares åsikter om De rödgröna, Kärnkraft, Energi, Regering, Politik

Läs annat jag skrivit om: De rödgröna, Energi, kärnkraft, Politik, Regering
Läs vad andra skriver om: De rödgröna, Energi, kärnkraft, Politik, Regering

Inga kommentarer än

Ekot rapporterar idag om att SOM-institutets undersökning gör visar att stödet för befintlig och utbyggd kärnkraft aldrig varit så stort som nu.

En av de kärnkraftspositiva ”männen på gatan” som ekot intervjuar säger att kärnkraften är ren.

Kärnkraften är inte ren. Visst den ser ren ut, ingen otäck bolmande rök eller lastbilslaster med avfall som åker i skytteltrafik från verken. Men den är inte ren.

Om den vore ren, hur kommer det sig då att uranet inte bryts i Sverige? Hur kommer det sig att så många Svenska kommuner är tveksamma till att bryta råvaran till den ”rena” kraftkällan?

Om kärnkraften är ren, hur kommer det sig då att man ägnat år av forskning för att konstruera elaborata metoder att ta hand om avfallet? Om kärnkraften vore ren vore väl avfallet inget problem?

Kanske tror folk att kärnkraften är ren för att de tror att den är ”klimatneutral”. Men, jag är ledsen att grusa er patentlösning på klimatproblemet. Kärnkraften är lika klimatvänlig som den är ren. En kärnkraftskilowatt släpper ut 25 gånger mer än en vindkraftsdito.

Kärnkraft må se ren ut, men låt dig inte luras.

Carl skriver det jag tänker.

–

Läs även andra bloggares åsikter om kärnkraft, ren, klimat, miljö

Läs annat jag skrivit om: kärnkraft, Klimat, Miljö, ren
Läs vad andra skriver om: kärnkraft, Klimat, Miljö, ren

5 kommentarer

I NyTeknik som damp ner i brevlådan idag beskrivs hur svensk industri skissar på en ny jättereaktor i Simpevarp utanför Oskarshamn.

Artikeln sätter fingret på ett problem med alliansens energiuppgörelse. Enligt den ska det max få finnas 10 reaktorer i Sverige men det finns inget tak för effekten.

Den reaktor de elintensiva företagen nu skissar på har en effekt på 1 800-2 000 MW. Den nuvarande reaktorn, som ska ersättas, har en effekt på 491 MW. Jättereaktorn har alltså en effekt som är fyra gånger större än nuvarande.

En jättereaktor av det här slaget skulle vara spiken i kistan för utvecklingen av förnyelsebar energi. För vem vill ta risken att konkurrera med en sådan bjässe.

Dessutom skulle en sådan centralisering av energiproduktionen göra energisystemet ofantligt sårbart. För när reaktorn måste stängas ned, på grund av underhåll, berusad driftspersonal eller att någon tagit med sig raklödder in på området, då saknar den svenska elmarknaden 2 000 MW.

Framtidens energiproduktion är decentraliserad.

–
Läs även andra bloggares åsikter om Kärnkraft, Miljö, Politik, Oskarshamn, Mindervärdeskomplex

Läs annat jag skrivit om: kärnkraft, Miljö, Mindervärdeskomplex, Oskarshamn, Politik
Läs vad andra skriver om: kärnkraft, Miljö, Mindervärdeskomplex, Oskarshamn, Politik

2 kommentarer

Så vek sig centern, igen.

Trots att Reinfeldt i regeringsförklaringen bedyrade motsatsen hävs nu förbudet att bygga nya kärnkraftverk.

Överenskommelsen bjuder på en dos kreativ matematik. För gamla reaktorer ska ersättas med nya, vilket förmodligen ger högre effekt och ny förnyelsebar energi ska tillföras marknaden. Men samtidigt ska vi effektivisera vår elkonsumtion med 20%. Tanken verkar vara att vi ska minska vårat energibehov samtidigt som vi ökar tillgången.

Risken för att vi kommer sitta med ett stort, dyrt och farligt energiöverskott är därmed överhängande.

En eloge ska alliansregeringen ha för att de vill riva upp atomansvarighetslagen. Men det är tråkigt att de inte vill gå hela vägen och göra kärnkraftsproducenterna hundraprocentigt ansvariga för sin verksamhet.

Sammantaget kan man konstatera att överenskommelsen förmodligen förvirrade energisverige mer än vad den förtydligade energipolitiken. Staten kommer inte subventionera några nya kärnkraftverk, men kommer inte heller medverka till, eller skapa incitament till att de avvecklas. Jag misstänker att energiföretagen i detta nu kliar sig i huvudet och funderar på om det är värt att satsa på det förnyelsebara, nu när man får bygga nya kärnkraftverk igen.

Så till de tre linjer som Svenska folket hade att välja mellan 1980  har alliansregeringen lagt ett fjärde. Som verkar ha ”Gör vad ni vill, vi skiter i vilket” som paroll.

PS. Ett tips till er centerpartister som tröttat på att bli svikna. Sms:a ”mpmedl (ditt personnr, 12 siffror)” till 72456 och bli medlem i ett parti som tar det hållbara på allvar. DS.

–

DN1, DN2, Svd1, Svd2
Läs även andra bloggares åsikter om kärnkraft, miljö, centern, alliansen

Läs annat jag skrivit om: alliansen, centern, kärnkraft, Miljö
Läs vad andra skriver om: alliansen, centern, kärnkraft, Miljö

4 kommentarer

Varje gång jag skriver något om kärnkraft verkar det som om jag trampar i ett getingbo.

För oavsett vad jag skriver och oavsett hur principiell jag försöker vara, väller det in långa kommentarer med tekniska referenser om hur bra, säker och optimal kärnkraften är, eller snarare, kan vara.

Kärnkraftskritiska bloggar drar till sig teknikdetaljnördar som socker drar till sig flugor.

Fenomenet är så utpräglat att man nästan misstänker att något systematiskt arbete ligger bakom. Men, hursomhelst, varsågod, här får ni något nytt att bita i.

I DN häromdagen skrev Göran Hägglund att det var dags att planera för nya kärnkraftverk. Om han fick sin vilja igenom skulle det göra Sverige ganska unikt. Under 2008 tillfördes nämligen ingen ny kärnkraftsel till världen.

Resten av världen, med övriga EU-länder i spetsen, har fattat att det förnybara är framtiden och det ändliga tillhör det förgångna.

Det verkar till och med som om Hägglund själv har fattat det innerst inne, eftersom han i samma debattartikel föreslår energieffektivisering och utbyggnad av förnyelsebara energislag i samma storleksordning som kärnkraften producerar idag.

I samma artikel som han pekar ut kärnkraften som framtidens energikälla har han gjort den redundant.

Det är slöseri att satsa pengar på ny kärnkraft. Varje krona till ny kärnkraft är en krona mindre till förnyelsebar energi.

De ekonomiska resurserna är bergränsade. Det är bara att välja. Ändlig eller oändlig el.

–
Läs även andra bloggares åsikter om Kärnkraft, Göran Hägglund, Miljö, Energi, Vindkraft

Läs annat jag skrivit om: Energi, Göran Hägglund, kärnkraft, Miljö, Vindkraft
Läs vad andra skriver om: Energi, Göran Hägglund, kärnkraft, Miljö, Vindkraft

6 kommentarer

I fredagens Fokus skriver IAEA-nestorn och förre utrikesministern Hans Blix att det borde finnas fler nollvisioner.

Han menar att man på samma sätt som man har en nollvision för trafikdöden borde ha nollvisioner för krig, kärnvapen och koldioxid.

Jag tycker det är en självklar tanke. Kalla mig gärna naiv men jag tycker det är konstigt att det fortfarande finns väpnade konflikter trots att varje politiker och makthavare med största sannolikhet skulle svara ”ja” på frågan om de vill ha fred i världen.

Men i sista slutklämmen gör Blix ett litet felslut. Han skriver:

… låt oss slippa höra att den väldiga energiomställning som krävs i världen kan ske utan att däri ingår en stor satsning på kärnkraft.

Blix ignorerar totalt det samband som finns mellan kärnkraft och kärnvapen.

Ett bra första steg mot en kärnvapenfri värld skulle väl kunna vara att sluta producera råvaran, eller?
–
Läs även andra bloggares åsikter om kärnkraft, kärnvapen, Hans Blix, uppenbara samband

Läs annat jag skrivit om: Hans Blix, kärnkraft, kärnvapen, uppenbara samband
Läs vad andra skriver om: Hans Blix, kärnkraft, kärnvapen, uppenbara samband

4 kommentarer