Johdan

Det är för mig lite av en gåta att mänskligheten fortsätter att utvinna och bränna fossila bränslen trots att det är ställt bortom allt rimligt tvivel att vi påverkar klimatet genom att göra just det.

Vi verkar ha fastnat i ett destruktivt beteende. Mänskligheten sitter fast i ett oljeberoende som inga plåster, tuggummin eller piller i världen kan rädda oss ifrån. Det enda sättet att komma ur det är att plocka bort drogen ur synfältet.

Men istället för att minska tillgången av fossila bränslen läggs all politisk kraft på att minska efterfrågan. Koldioxidskatter, utsläppsrätter och andra ekonomiska styrmedel är förvisso bra, men alla verktyg vi använder nu fokuserar på det som kommer ur skorstenen. Inget syftar till att lösa problemet vid källan.

Det är dags att börja hitta sätt att lösa problemet vid källan. Det vore inte dumt om klimattoppmötet i Köpenhamn landade i åtaganden om att inte bara minska efterfrågan av fossila bränslen utan också tillgången. Hoppas kan man ju.

Maria Wetterstrand och Sasja Beslik skrev klokt om detta i DI i april, Peter Eriksson pratade om det på kongressen i maj och Christer Ljungberg återupptäckte det igår. Själv har jag också skrivit om det tidigare.

Läs annat jag skrivit om: Beroende, COP15, Klimat, Köpenhamn, Miljö, Olja
Läs vad andra skriver om: Beroende, COP15, Klimat, Köpenhamn, Miljö, Olja

1 kommentar

När den moderatledda regeringen tillträdde monterade de ner allt rödgrönt klimatarbete. Bland annat tog de bort de så kallade KLIMP-pengarna. KLIMP står för ”klimatinvesteringsprogram” och var pengar som kommuner, landsting och företag kunde söka för att göra investeringar som minskar de klimatpåverkande utsläppen.

Nu presenterar de rödgröna en nysatsning på KLIMP. Klimatkrisen har inte blivit mindre angelägen under de tre år den moderatledda regeringen styrt, så behovet av radikala insatser är minst sagt akut.

Alla utsläpp är lokala någonstans och då måste också åtgärderna vara lokala. Med nya KLIMP-pengar skapas incitament för kommuner, landsting och företag att ta nya steg och vara förebilder i omställningen till ett hållbart samhälle.

Läs annat jag skrivit om: De rödgröna, Klimat, Klimp, Miljö
Läs vad andra skriver om: De rödgröna, Klimat, Klimp, Miljö

Inga kommentarer än

Idag har jag växlat mellan uppgivenhet och ilska över att regeringen gräver ner 27 500 000 000 kronor i förbifart Stockholm. Mycket kan sägas och skrivas om detta, mycket av det kan sammanfattas i dessa fem anledningar till att förbifarten är en dålig idé:

1. Förbifarten kommer enligt den Stockholmsöverenskommelse Carl Cedershiöld gjorde att öka koldioxidutsläppen med 80 %. Naturvårdsverket anser att Förbifartsprojektet är oförenligt med miljöbalken.
2. Förbifarten slukar 27,5 miljarder kr som i stället skulle kunna användas för att bygga ut och förbättra kollektivtrafiken.
3. Eftersom nya vägar alstrar mer trafik är Förbifarten ingen lösning på trängselproblemet. Södra länken var full bara några månader efter det att den invigdes.
4. Förbifarten gör luften sämre i Stockholm och ökar hälsoproblemen, särskilt för de barn som växer upp i staden.
5. Förbifarten är ingen förbifart. Den största delen av trafiken på förbifarten beräknas vara trafik inom länet. Mindre än en procent kommer att vara trafik med startpunkt och slutmål utanför länet. Istället kommer förbifarten att utgöra en kraftfull stimulans av den kortväga trafiken.

”Miljöministern” försvarar motorvägsbygget med att det inte kommer gå några bensinbilar på den.

Det ekar tomt då det enda regeringen gjort för att skynda på den utvecklingen är en miljöbilspremie, som de dessutom tagit bort. Och lika bra var väl det för folk tankar bensin i sina etanolbilar så länge den är billigare än det förnybara alternativet.

Men ”miljöministern” säger sig ha verktygen för att fixa det här. Lite nyfiken är jag på vilka verktyg han menar. Kommer alliansen att gå till val på en kraftigt höjd bensinskatt? Eller kommer man förbjuda fossila bilar att åka på förbifarten?

Säga vad man vill, men regeringen plockade nog inte trovärdighetspoäng i miljöfrågor idag.
Om det ändå vore så att förbifarten gjorde något åt trängseln i stockholmstrafiken. Men det råder ingen tvekan om att fler vägar gör att fler kommer välja bilen vilket gör att trängseln ökar. Man har byggt motorvägar kring Stockholm i decennier men trängseln har bara ökat. Ingenting pekar på att förbifarten skulle vara ett undantag. Den enda åtgärden som minskat trängseln i Stockholmstrafiken är trängselskatten.

Minns summan 27,5 miljarrder (eller vilken summa det nu landar på) när du sitter fast i körerna i den mörka förbifartstunneln. Minns förbifarten när du får ståplats på pendeln, pengarna kunde ha använts till miljontals sittplatser. Minns förbifarten nästa gång du tänker ”Miljöpartiet behövs inte, alla partier bryr sig ju om miljön”.

Minns förbifarten den 19 september 2010.

–

Men innan dess, läs vad Christian skriver

Läs annat jag skrivit om: Förbifart Stockholm, Klimat, Miljö, Trafik
Läs vad andra skriver om: Förbifart Stockholm, Klimat, Miljö, Trafik

4 kommentarer

Östnytt rapporterar att Sörmland får svårt att nå de 16 miljömålen som riksdagen satt upp. Länsstyrelsen i Sörmland och Skogsstyrelsen har gjort en översyn och kommit fram till många av målen blir svåra att nå.

Framförallt ligger målet om begränsad klimatpåverkan illa till. Utsläppen har inte minskat utan istället ökat. Skulden för det hela får SSAB i Oxelösund och ökade transporter.

Med den bakgrunden är det tragiskt att förslaget till regional transportinfrastrukturplan för Sörmland förmodligen kommer att resultera i ytterligare ökade utsläpp från transporter. 70 % av pengarna i planen går nämligen till nya vägsatsningar.

Regionförbundet, som ligger bakom planen, verkar tyvärr har anamat den moderatledda regeringens prioritering att de största investeringarna ska göras på väg och inte spår.

På det hela taget verkar transportplanerna bli ett bakslag för klimatkampen. Läs gärna MJV:s debattartikel i miljöaktuellt.

Läs annat jag skrivit om: Infrastruktur, Klimat, Miljö, Södermanland, Sörmland, Transport
Läs vad andra skriver om: Infrastruktur, Klimat, Miljö, Södermanland, Sörmland, Transport

Inga kommentarer än

Nu kommer indikationer på att vi nått peak oil. Inom kort är oljeeran över, oavsett om vi vill det eller inte.

Klimatförändringar alltså inte den enda anledningen att sluta använda fossila bränslen. Det är klokt att fasa ut dem redan nu eftersom de en vacker dag kommer att ta slut.

Det bästa sättet att fasa ut oljan är att använda ekonomiska styrmedel som ligger så nära källan som möjligt. För det spelar ingen roll om oljan bränns för att värma en villa, göra el eller driva ett fordon, det bidrar lika mycket till klimatförändringarna oavsett vilket.

Och precis där har den moderatledda regeringen gått vilse. Istället för att lägga de ekonomiska styrmedlen på bränslet, skattebefrias fordonen. Det innebär att det kvittar vad du egentligen häller i tanken, du får moroten bara du har en bil som kan tanka något annat än bensin.

Det är priset på bränslet som avgör vad man tankar, inte priset på bilen.

Läs annat jag skrivit om: Bilar, Klimat, Miljö, Miljöbilar, Olja, Peak oil
Läs vad andra skriver om: Bilar, Klimat, Miljö, Miljöbilar, Olja, Peak oil

Inga kommentarer än

I en debattartikel i DN skriver två doktorer i nationalekonomi att höjda energiskatter är ett effektivare vapen mot vårt energiberoende än subventioner. Artikeln är väldigt läsvärd och kan, om man frågar mig, fungera som snabbkurs i miljöekonomi.

Energiskatterna får oss att välja de effektivaste miljövänliga alternativen medan subventionerna får oss att välja det som subventioneras, oavsett om det är det effektivaste alternativet eller inte.

Ett tydligt exempel är att rekordmånga nu ansöker om att få bygga solceller. Och det är ju förvisso bra, men frågan är om inte pengarna hade använts effektivare om vi själva fått välja energislag. Solceller kanske inte är det lämpligaste alternativet för alla?

Morötter är onekligen roligare än piskor, men man ska komma ihåg att morötterna också betalas med skattepengar.

Läs annat jag skrivit om: Ekonomi, Energi, Miljö, Morötter, Piskor, Politik, Skatter
Läs vad andra skriver om: Ekonomi, Energi, Miljö, Morötter, Piskor, Politik, Skatter

1 kommentar

Ekot rapporterar att vi kommer bli tvunga att lägga 2,5 miljarder per år i 20 år för att förbättra miljön i Östersjön.

För det första visar det, som så många andra liknande beräkningar att det kostar att skita ner. Det är aldrig billigt att inte ta miljöhänsyn.

För det andra visar det sig att när man verkligen ska göra något åt miljöproblemen finns inte viljan fullt ut.

Ty det verkar tyvärr som att de insatser som nu planeras för att rädda Östersjön inte räcker för att nå Sveriges mål för utsläppsminskningar. Vi har åtagit oss att minska kväveutsläppen med 21 000 ton och fosforutsläppen med 290 ton per år till 2021, men dit kommer vi alltså inte nå med den plan som Naturvårdsverket jobbat fram.

Man kan fråga sig hur andra länder, med större arbete framför sig, ska tolka signalerna från Sverige.

Vi vill gärna tro att vi är duktiga föregångare, men när jobbet ska göras smiter vi.

Så om du sitter vid en Östersjökust, som jag, och tycker det är trevligt med ett levande innanhav kan du stödja WWF:s arbete genom att köpa östersjöflaggan, eller rösta på ett parti som tar hotet mot Östersjön på allvar.

Läs annat jag skrivit om: Miljö, Naturvårdsverket, Östersjön
Läs vad andra skriver om: Miljö, Naturvårdsverket, Östersjön

Inga kommentarer än

I skrivande stund verkar det som att G8-länderna enats om att anamma 2-gradersmålet. Det vill säga människans ökning av växthuseffekten ska inte bli så stor att den höjer jordens medeltemperatur med mer än 2 grader.

För industriländerna innebär det en utsläppsminskning med 80 % till 2050.

När målet är satt kvarstår det svåra, att göra praktisk politik av det. Den Svenska regeringens tidigare taktik har varit att någon annan ska göra det, någon annanstans. Nu, när man sitter vid förhandlingsbordet med dessa andra blir det svårare att tillämpa samma taktik.

Om världen lyckas samlas till en ambitiös och nödvändig överenskommelse i Köpenhamn i december finns det inget att förlora på att ligga i framkant i klimatarbetet. Den som har mest utvecklad klimatsmart teknik kommer gå vinnande ur finanskrisen.

Läs annat jag skrivit om: G8, Klimat, Miljö
Läs vad andra skriver om: G8, Klimat, Miljö

Inga kommentarer än

Idag släppte SIKA en lägesbeskrivning om kollektivtrafikresandet i Sverige. Och på ett nationellt plan ser det inte så illa ut. Kollektivtrafikresandet ökar.

Det kan ha med ökad miljömedvetenhet att göra, eller så har finanskrisen satt spår i gemene mans plånbok och lockat fler till buss och tåg.

Men i Sörmland står utvecklingen still. Antalet resta personkilometer har bara ökat marginellt och samma sak gäller utbudet av kollektivtrafik.

Det är så dystert att lokalblaskan tvingas konstatera att Sörmland ligger i botten om man jämför med andra län. Snittsörmlänningarna reser bara kollektivt 40 gånger per år medan snittsvensken reser 130 resor.

När det gäller utbudet ligger Sörmland trea från slutet med 50 kilometer per invånare. Siffran för hela riket är strax under 80.

Ett enkelt sätt att plussa på den siffran och stiga några placeringar är att öppna TGOJ-banan för persontrafik igen.

Läs annat jag skrivit om: Klimat, Kollektivtrafik, Miljö, SIKA, Statistik, TGOJ-banan, Trafik
Läs vad andra skriver om: Klimat, Kollektivtrafik, Miljö, SIKA, Statistik, TGOJ-banan, Trafik

Inga kommentarer än

Professor Ingemar Elander har tittat på hur kommuner arbetar med klimatfrågan.

Som den forskare han är levererar han inga enkla sanningar och raka svar utan målar upp en varierad bild av vad kommuner gör och inte gör.

Men hans egen slutsats i intervjun i Miljöaktuellt är att det viktigaste är att kommunerna har politker som vågar ta det politiska ansvaret och fatta de långsiktiga och strategiskt viktiga besluten.

På Örebro universitets hemsida skriver Elander att kommuner som är framgångsrika i klimatarbetet

… omvandlar de nationella miljömålen till lokala mål, men går även längre och formulerar egna mål. Att kommunerna bedriver ett aktivt klimatarbete beror bland annat på att det finns partipolitiska drivkrafter och initiativrika ”eldsjälar”, men också på att idén ekologisk modernisering har fått fotfäste. Idén bygger på att hållbar utveckling och ekonomisk tillväxt kan gå hand i hand.

Det bevisar att många ute i det kommunala Sverige förstått att det faktiskt spelar roll vad en liten kommun gör för klimatet. För alla utsläpp är små om man bara delar upp dem. Och för att klara klimatutmaningen (eller ska man kanske säga, ta klimatchansen?) måste alla utsläpp minskas. Även de i din hemkommun.

Läs annat jag skrivit om: Klimat, Kommunalpolitik, Kommuner, Miljö, Örebro universitet, Tillväxt
Läs vad andra skriver om: Klimat, Kommunalpolitik, Kommuner, Miljö, Örebro universitet, Tillväxt

Inga kommentarer än