För att leva under parollen ”vi är inte mot bilar, vi är emot utsläpp” riktar Centern förvånansvärt stora delar av styrmedlen till bilarna och inte till det fossila bränslet som är orsak till utsläppen. Miljöbilspremien är en bra idé men har en gigantisk lucka. Så länge det är billigare att tanka sin miljöbil med bensin istället för det förnyelsebara kommer folk att göra det. Och då är miljövinsten noll.

Miljöpartiets politik för minskade utsläpp från personbilstransporter bygger på flera ben. Samtidigt som vi höjer koldioxidskatten på fossila bränslen använder vi de resurserna skattehöjningen ger till att bygga nya biogasmackar. Så att de som är beroende av bil inte ska vara beroende av bensin och diesel.

Samtidigt vill vi införa ett stödsystem för bilar med låga utsläpp som finansieras genom avgifter på bilar med höga utsläpp. Vi finansierar helt enkelt moroten med piskan. Dubbel effekt skulle jag beskriva det som (med risk för att låta som att jag säljer rengöringsmedel).

Och inte nog med det! För att man inte ska behöva köpa ny bil för att minska sina utsläpp vill vi ge ett ekonomiskt stöd till de som vill konvertera sin fossila bil till en förnyelsebar.

Mot detta gröna knippe av åtgärder, både morötter, piskor och investeringar står en nygammal, borgerlig miljöbilspremie som på sin höjd kommer resultera i 5 000 ”supermiljöbilar” under kommande mandatperiod. Inga breda åtgärder och ingenting som får gemene man att komma på tanken att hälla något annat i tanken.

Klimatförändringar alltså inte den enda anledningen att sluta använda fossila bränslen. Det är klokt att fasa ut dem redan nu eftersom de en vacker dag kommer att ta slut.

Det bästa sättet att fasa ut oljan är att använda ekonomiska styrmedel som ligger så nära källan som möjligt. För det spelar ingen roll om oljan bränns för att värma en villa, göra el eller driva ett fordon, det bidrar lika mycket till klimatförändringarna oavsett vilket.

Och precis där har den moderatledda regeringen gått vilse. Istället för att lägga de ekonomiska styrmedlen på bränslet, skattebefrias fordonen. Det innebär att det kvittar vad du egentligen häller i tanken, du får moroten bara du har en bil som kan tanka något annat än bensin.

Det är priset på bränslet som avgör vad man tankar, inte priset på bilen.

Undrar om de ångrar sig nu.

Hursomhelst har företaget som gör stora, törtsiga bilar nu förstått att om man ska ha en chans att överleva bilkrisen behöver man göra något miljöriktigt.

Därför lanserar nu Volvo sin elhybrid. Den ska finnas på marknaden 2012 och förutom eldrift också kunna drivas på diesel.

Även fast jag är smakfullt tveksam till elbilar, som jag är rädd kommer leda oss djupare in i ett ohållbart elberoende, hoppas jag att produktionen kommer igång.

Om vägpersontransporterna ska klara klimatutmaningen måste vi ha bilar som både drar mindre, drivs på annat och åker kortare. Volvos nya prickar iallafall ett av målen.

Men hellst av allt skulle jag se deras biogasbil igen. Eller varför inte en biogaselhybrid?

Om man vore av den uppgivna typen skulle man kunna sucka ”jaha, det var miljöbilen det”. I omröstningen som finns i anslutning till artikeln anger i skrivande stund 89 % att nästa bil de köper blir en bensinbil (eller i alla fall ingen miljöbil).

Den här utvecklingen visar med all önskvärd tydlighet att det är smartare att lägga subventioner och skatter på bränslet istället för på fordonet. En miljöbilspremie är som att kissa i byxorna, det är varmt och skönt ett tag med sen fryser man igen.

Med en höjd bensinskatt skulle det löna sig i längden att köpa och äga en miljöbil och dessutom tanka den med biobränsle.

Ofta får man höra från de mest teknikoptimistiska och livsstilskonservativa att det är bränslet, inte bilen som är problemet. Därför är det konstigt att man subventionerat miljöbilar men inte miljöbränsle.

Subventionerna har gjort att det har blivit fördelaktigt att köpa en miljöbil. Nu måste det till politiska beslut som gör det fördelaktigt att äga en miljöbil.

–
Läs även andra bloggares åsikter om Miljö, Klimat, Miljöbilar, Byxkiss